Så, det har hänt. Det är en medborglig plikt, tycker jag, att försvåra FRA:s arbete. Att kryptera epost är ett sätt och det finns några månader för att blir vän med tekniken.

Anvisningar på svenska

Om man använder Thunderbird så kan man:

1) Installera GnuPG: GnuPG Om länken blir gammal, så gå direkt till GnuPG Project

2) Installera enigmail i Thunderbird. Det finns som en “Add-on” som du kan söka under “Tools” menyn. (Jag använder den engelska versionen av Thunderbird och är osäker på de svenska översättningarna.)

3) Starta om Thunderbird

4) Skapa nycklar: OpenPG -> Key Management -> Generate

• Glöm inte din “passphrase” (det kan vara mer än ett ord). Metoden är säker och om du glömmer din passphrase är det lika svårt (omöjligt) för dig att knäcka nyckeln som det är för FRA.

5) Skicka den publika nyckeln till vänner och bekanta

1. OpenPGP -> Key Management
2. Markera din nyckel
3. File -> Send Public Keys by Email

När någon vill skicka brev till dig, använder de din publika nyckel för att kryptera brevet. Det är bara du som kan läsa brevet genom att använda din privata nyckel.

Du kan sprida din publika nyckel hur du vill. Den används bara för att kryptera post som ska komma till dig, inte för att öppna post som du har kyrpterat och skickat till andra.

Helt klart, de flesta av oss har inget att gömma. Men för dens skull är vi inte bekväm med tanken att Posten, till exempel, öppnar och läser våra brev först även om det inte står något märkligt i dem.

Skicka krypterat brev över gränsen då och då. De kommer att nappas upp och vi kommer att slösa med FRA:s tid. Om många gör det, kommer vi att slå ut deras system.

NB: Om du läser detta, har du lämnat Sveriges gränser. Du vet väl vad det betyder?

Annat

• getfiregpg.org
• plindberg
• Förklaringar på svenska

Där jag arbetar, eller på en av arbetsplatserna, finns det en ordning: OTF, “on the fly”. De anställda bidrar med en summa varje månad och arbetsgivaren mer än matchar den. Några gånger om året ordnar man en aktivitet, utekväll eller något på dagen. Avdelningarna turas om ansvaret.

Utvecklingsavdelning fick utstå mycket kritik när den genomförde sommarfesten, en resa till Legoland. Många andra (nästan alla kvinnor) vill ha något med dans.

Nu var det konsulentavdelningens tur och de tyckte att utvecklarna behövde danslektioner, “linedance”:

Efteråt gick vi till Carlslunds, vars specialitet är “äggkaka”. I stora drag handlar det om en omelett i en gjutjärnsstekpanna (ca 5 cm tjock) varsamt dekorerad med ett kilo fläsk och svål.

De andra bilderna från veckan kommer från hållplatser (buss- och tåg-) och bilder på Ewa, hemma.

Lindomestation, Leica M3, 50 Summicron

Korsvägen, Leica M3, 50 Summicron

Ewa, Bessa T, Color-Skopar 35/2.5 @ 2.5

Ewa, Leica IIIc, Industar-26 @ 2.8

Ewa, Leica IIIc, Industar-50 @ 3.5, liknar en 50/3.5 Elmar fast den håller sig till en ren Tessar-typ

Filmen var Kodak Tmax400 framkallad i D76 1:1

Varken hon eller jag röker, men det kändes helt rätt vid tillfället:

Annars har jag inte gjort mycket med foto under veckan. Det finns flera andra deadlines som rader upp sig och tar ganska mycket tid i anspråk.

En släkting på Ewas sida vill sälja sina M3:or. Hon har ett par stycken men har nyligen köpt en Nikon D80 och är nöjd med den Jag är också nöjd med den, så jag blir inte förvånad.

Jag fick låna hem dem för att testa.

Den först är av Rebecca i köket. 1/60 @ 2.0

Jag ville också se hur den gamla, ursprunliga, Summicron klarade sig i motljus. Ewa tyckte kanske att jag skulle göra större nytta om jag ägnade mig åt lampan från IKEA.

Jag är inte helt nöjd, men en del beror på Tmax400. Jag får inte den filmen att uppföra sig som jag vill tillsammans med Xtol. Jag kommer nog att gå tillbaka till Fomapan.

Hon bodde i den tättbefolkade förorten till Blantyre. Den sista månaden hade hon fått tillbringa med morbrodern i Zomba. Vi körde hem henne och hon bad enträget sin morbror att få mamman att låta henne stanna längre.

Besvärat förklarade mamman att det inte gick. Pappan ville att hon skulle komma hem nu.

Besvärat, därför att hon själv visste att det bröt mot kutymen. Morbrodern utöver en större auktoritet över familjens barn än den biologiska fadern. Det är så det fungerar i ett matriarkat.

En pinsam stund följde. Det handlade om en konflikt mellan traditionella och moderna värderingar och som universitetslektor tillhörde han bägge.

Innerst inne tyckte han inte att det var skäl nog.

Flickan blev förkrossad.

En pojke vid sjön i Malawi. M3 90/4 Elmar

Vid Malawisjön. M3 90/4 Elmar

Vid Malawisjön. M3 90/4 Elmar

Min fru, dotter och jag tog en tur till Varberg, ca 40 minuter söder.

Varberg har länge haft en ovanligt kompetent fotoaffär. Rätt som det är hittar man batterigrepp för en Nikon F90X, kemikalier, fotopapper och annat smått och gott. Sigmaobjektiv har man oftast kunnat köpa över disken istället för att beställa postorder.

Det blir mindre, förstås, allteftersom digitalfoto tar över. Men Björns Foto och Video, mitt i affärsstråket, är alltid värt ett besök.

Den här gången fanns en Cosina/Voigtländer Bessa T tillsammans med en Color-Skopar 35/2.5. Priset: 1.500 SEK. Det är ju halva priset av objektivet allena.

Jag köpte det.

Jag har alltid hört bra saker om 35:an och det stämde. Objektivet är, vid motsvarande bländare, precis lika bra som min 35/2.0 Summicron från sjuttiotalet. Cosinaobjektivet har inte 2.0, men …

Den här bilden är inte den skarpaste. Jag hade Fomapan 200 (som jag exponerar som 100) så bländaren var vidöppen och slutaren var ganska långsam … 1/30.

Rebecca blundade just när jag tog bilden så ögonfransen är suddig. Men … hellre en hygglig bild än en kemisk skärpa utan innehåll.

Hösten kommer. Det är fortfarande ljusa dagar innan rasket kommer. Det är befriande med ytor, som på Sandsjöbacka. Här är den delen som är nära Lindome. Ewa och jag tog en promenad …

Jag hade en rulle Fortepan 400 liggande i skåpet. Det är väl en film som ingen kommer att sakna.

Många av mina bilder kommer till på promenader till och från kontoret eller stationer. I Odense är det ovanligt många som joggar (eller rent av springer) runt i Hunderrupsskov. Man kan ta en bana längs ån eller kors och tvärs genom skogen. Detta togs på kvällen. Jag ser det på hur ljuset faller.

Jag använder fortfarande en Kiev 4a efter att ha blivit av med en Leica CL för ett par veckor sedan. Denna togs med en Kiev 4a från 1970 och en Jupiter-12 från början av 60-talet. Filmen var 400Tmax framkallad i HC110 enligt Kodaks rekommendationer (6 minuter).

Det finns lite mer från veckan i veckans skokartong.