Där jag arbetar, eller på en av arbetsplatserna, finns det en ordning: OTF, “on the fly”. De anställda bidrar med en summa varje månad och arbetsgivaren mer än matchar den. Några gånger om året ordnar man en aktivitet, utekväll eller något på dagen. Avdelningarna turas om ansvaret.

Utvecklingsavdelning fick utstå mycket kritik när den genomförde sommarfesten, en resa till Legoland. Många andra (nästan alla kvinnor) vill ha något med dans.

Nu var det konsulentavdelningens tur och de tyckte att utvecklarna behövde danslektioner, “linedance”:

Efteråt gick vi till Carlslunds, vars specialitet är “äggkaka”. I stora drag handlar det om en omelett i en gjutjärnsstekpanna (ca 5 cm tjock) varsamt dekorerad med ett kilo fläsk och svål.

De andra bilderna från veckan kommer från hållplatser (buss- och tåg-) och bilder på Ewa, hemma.

Lindomestation, Leica M3, 50 Summicron

Korsvägen, Leica M3, 50 Summicron

Ewa, Bessa T, Color-Skopar 35/2.5 @ 2.5

Ewa, Leica IIIc, Industar-26 @ 2.8

Ewa, Leica IIIc, Industar-50 @ 3.5, liknar en 50/3.5 Elmar fast den håller sig till en ren Tessar-typ

Filmen var Kodak Tmax400 framkallad i D76 1:1

Varken hon eller jag röker, men det kändes helt rätt vid tillfället:

Annars har jag inte gjort mycket med foto under veckan. Det finns flera andra deadlines som rader upp sig och tar ganska mycket tid i anspråk.

En släkting på Ewas sida vill sälja sina M3:or. Hon har ett par stycken men har nyligen köpt en Nikon D80 och är nöjd med den Jag är också nöjd med den, så jag blir inte förvånad.

Jag fick låna hem dem för att testa.

Den först är av Rebecca i köket. 1/60 @ 2.0

Jag ville också se hur den gamla, ursprunliga, Summicron klarade sig i motljus. Ewa tyckte kanske att jag skulle göra större nytta om jag ägnade mig åt lampan från IKEA.

Jag är inte helt nöjd, men en del beror på Tmax400. Jag får inte den filmen att uppföra sig som jag vill tillsammans med Xtol. Jag kommer nog att gå tillbaka till Fomapan.

Hon bodde i den tättbefolkade förorten till Blantyre. Den sista månaden hade hon fått tillbringa med morbrodern i Zomba. Vi körde hem henne och hon bad enträget sin morbror att få mamman att låta henne stanna längre.

Besvärat förklarade mamman att det inte gick. Pappan ville att hon skulle komma hem nu.

Besvärat, därför att hon själv visste att det bröt mot kutymen. Morbrodern utöver en större auktoritet över familjens barn än den biologiska fadern. Det är så det fungerar i ett matriarkat.

En pinsam stund följde. Det handlade om en konflikt mellan traditionella och moderna värderingar och som universitetslektor tillhörde han bägge.

Innerst inne tyckte han inte att det var skäl nog.

Flickan blev förkrossad.